torsdag 29 december 2016

Älskade lilla Nisse

 Det blev en lååång bloggpaus, och en konstig jul..för vår älskade lilla Nisse finns inte längre hos oss...det gick hastigt, ni som följer mig på instagram har ju läst om det där, mitt hjärta blöder jag saknar honom så oerhört mycket, lillen, min följeslagare...


Han blev 13 år, 13 fina år fick vi tillsammans, hans njurar och lever slutade fungera, det fanns inget annat än att låta honom somna in, han var trött och sjuk, det är sååå fruktansvärt att få ett sånt besked...men som djurägare har vi ju det ansvaret, men ändå...vi beslutade att veterinären skulle komma hem, för Nisse var så rädd och ängslig av att vara på veterinärstationen..
Nu vilar han undet sitt träd här hemma på gården...lilla Nisse vi saknar dig såååå.
Kraaam Anette

13 kommentarer:

Solstrimmor sa...

Sorgen är stor när en liten familjemedlem måste lämna oss. Jag vet, min lilla Nisse fick gå alldeles för tidigt. De ljusa minnena lever kvar för alltid men saknaden och hjärtesorgen försvinner aldrig riktigt.

Kramar från Eva-Mari

Anonym sa...

Es ist so traurig und schmerzt.
Ich fühle mit dir und umarme dich.
Ganz, ganz liebe Grüße aus Deutschland.
Marion

Rosor och ruiner sa...

Men så sorgligt! Vet hur det är, det är oerhört jobbigt att ta det där beslutet, som man hela tiden vet skall komma någon gång, men det är lika jobbigt ändå... Sorgen nu är en del av glädjen då...

Kram Gunilla

Anonym sa...

Åh vet så väl hur det är att ta det där beslutet:/ sorgen är obegripgt stor . Allt är ju inbyggt i kroppens system att dom ska finnas där varje stund , tomheten blir enorm. Vår hund blev nästan 12 innan han fick testikelcancer och vi valde att låta honom somna in . Det är nu många år sedan och vi har valt att inte ta någon ny hund , vi är så tacksamma för dom åren vi fick med vår älskade hund. Styrkekramar till Er familjen . Det tar tid att komma över det gör det men med åren går det lättare . En sybersyster!

Maries strålande jul sa...

Åh så sorgligt. Även om man vet att den stunden kommer en dag när man har djur så är det lika hemskt varje gång. En familjemedlem <3

Anonym sa...

Det är så sorgligt, saknaden är förfärlig efter en liten familjemedlem.

Många kramar
Kerstin

Rednoserunpet sa...

En stor Kram. Jag tapper min hjärtehund in Juli. Det är Körper så himmla ont varje dag. 😘

Rednoserunpet sa...

Det gör så, ska det bli

Sallys hus sa...

Ååå vännen...nu gråter jag igen...
Fyyy vad jag bävar för att den dagen ska komma...
Kan inte ens tänka mig ett liv utan vår lilla prinsessa..

Jag tycker det var så fint gjort att han fick vara hemma.
All kärlek till er!
Kraaaaaaam Katarina

Anonym sa...

Det är många år sedan jag skrev något på din sida men nu känner jag att jag vill vara en liten del av tröst till dig. Våra två vänner lämnade oss för några år sedan med bara ett års mellanrum. I flera år var vi utan hund men så ville ödet annorlunda och vi tog hand om en Mickey när han vår två år och nu blir han snart fem år. Men de andra två finns för alltid med oss. Kram till hela familjen. Mona

Anonym sa...

I'm so sorry you lost Brownie. You gave him a happy life, which is a great gift in this world of ours. Peace to you in 2017.

Annetta from New York

Ingela Duberg sa...

Så sorgligt att höra om lille Nisse.
Önskar ett gott nytt, ljust år.
Kramar, Fridhemspinglan

G:a Affären sa...

Åhhh, jag blir också ledsen att läsa om Lilla Nisse. Tycker liksom att jag kände honom
genom alla åren här på bloggen.
Det där beslutet gör så ont....så fint av er att låta Nisse somna in hemma, verkligen.
Och så finns han med er där hemma ända, på sitt vis.

Varmaste kramen
/Cia