fredag 15 maj 2009

Min ena arm saknas...

Jaa, det känns faktiskt så, som om min ena arm är borta ..nu när min butik är borta, den har ju funnits med mig som en kroppsdel hela mitt liv !! Igår lämnade vi nycklarna, förstår ni känslan av att ALDRIG mera kunna gå till sin butik...ofattbart...


Jag bara gråter och gråter, känner mig som en svamp i ansiktet...det är väl en del av prosessen som man nu ska genomlida..som en sorgetid...fy fan vad jobbigt, nu svär jag också...
Nu måste jag samla ihop mig och gå vidare..alla ni som kommenterat, mailat och ringt har ju sagt åt mig att det öppnas nya dörrar för mig nu, men det känns läskigt..jag har inte vågat glänta på den dörren ännu...jag måste få sörja och samla ihop mig först !!
Men tusen, tusen tack alla ni som har hört av er !! Det värmer så gott...
I dag är det ju Fredag och fika det ska vi eller hur ? Jag kan ju sitta på trappan och fika idag, höra att fåglarna kvittrar, inte skynda mig, slappna av...jag ska försöka...
Kraam Anette

105 kommentarer:

Blickwinkel sa...

I´m so sorry...
I will send you my best wishes for the future from my heart, for this hard time,for you!
Kram
Esther

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Men gumman nu är vi så lessna med dig. Först var det svårt och fatta, och då är det ju hundra ggr värre för dig. Du får ta en dag i taget, bara andas, sån här sorg måste få ta tid.
Tänker på dig
Skickar stora Värmlandskramen
AnnaMaria

Pia..... sa...

Hej vännen ...förstår om du känner att det känns som om det fattas en arm..eller vad som helst...tomt... gråta är något som är bra och gott släppa loss..att det är för tidigt att glänta på dörren det förstår jag med..men tiden kommer för det med...sitt nu och fika lite lugnt på trappen med en go kopp kaffe..Nisse som ligger i solen och snusar..försök att njuta liiiite av våren som dock är en vacker tid...kom att tänka på den där dikten..visst gör det ont när knoppar brister......kram ..PIA

corrina sa...

Jag kan inte säga att jag förstår kan dock tänka mig tanken, det måste vara som att ha hjärtesorg. Det gör banne mig skitont. Du är tuff som kan säga det rakt ut, de tuffa orkar vidare.de tuffa kommer ur det här. Men var rädd om dig på vägen. Kram

Strömkarlen - Vitavillan sa...

Hej Anette!
Jag känner med dig.Förändringar är alltid svåra,men jag tror verkligen att livet är så för oss alla,vi är så vana att allt skall vara på ett visst sätt hela tiden,men så kommer det smällar så man trillar en liten stund,men det kommer alltid något bra till oss efter detta,det är jag övertygad om,så därför tror jag att det kommer att öppnas nya vägar även för dig.
många styrkekramar
Marlene

Anonym sa...

Jag kan inte med ord beskriva hur ledsen jag är för din skull.
Jag har följt din blogg här ett bra tag, min favoritblogg, och har verkligen förstått att du är "ett" med butiken.
Jag hade förmånen att vara in och handla av dig i mitten på april, när vi åkte från Hudiksvall till Haparanda. Aldrig trodde jag väl att er fina butik skulle gå ur er ägo. Jag skickar många styrkekramar till dig Annette. Du är en stor inspirationskälla för många här som älskar inredning.

Kram från Christina Kanzler utanför Hudiksvall som renoverade vårtvättstuga i fjol med din tvättstuga som förebild.

Gammelbålsta sa...

Hej!
Jag tänker på dig och lider med dig. Jag kan tänka mig hur du känner dig, vi har genomlidit många svåra perioder med vårat familjeföretag men tack och lov lyckats rädda det varje gång men skräcken att mista det håller i sig länge efteråt. Försök koppla av lite, tur att du gillar att måla och fixa, det är bra terapiarbete. Själv målade jag minst 200 möbler förra krisen vi hade. Tusen kramar från Aydan

Lissboden sa...

Hej!
Jag förstår att din tomhet känns total just nu. Det är ett sätt att leva när man har ett eget företag.
Huvudsaken är ju dock att man är frisk och det hoppas jag att du är.
Det andra brukar ordna sig:
Ha en solig helg och njut av den spirande naturen!
Kram/Maria

Solstrimmor & Stjärnstrålar sa...

Anette, jag är uppriktigt ledsen för er skull, grät nästan jag med när jag läste om det igår. Ja det är verkligen sorgligt! Två veckor sedan jag slutade på jobbet och i onsdags var jag och hälsade på. En konstig känsla av utanförskap, att man är avknoppad. Det är också sorgligt. Jag har inte så mycket att säga till tröst, jag vet att det kommer att lösa sig både för dig och mig och att sorgeprocessen måste få ta sin tid. Ta med dig vetskapen att du går stärkt ut ur det här! Försök njuta av dagen.
Många kramar till dig!
nina

My Lovely Things sa...

Hej Vännen!!
Förstår att du har det så tungt nu..Precis som du säger så måste du sörjar färdigt först..Sen så orkar man öppna dörren som står där full av nya möjligheter och utmaningar..Det kommer att bli bra..

Ljuva bilder du visar vännen..
Ha det så bra..Kram Anna

Butik Östergården sa...

Vad ledsen jag blir! Förstår att allt känns tungt just nu.

Jag som ligger i startgroparna att öppna butik känner just nu en stor oro. Men man måste vara opptimist och tro att det går bra.

Men det kanske kommer något gott av att du fick lägga ner din butik också. Du kankse hittar något ännu bättre i framtiden.

Jag håller tummarna att du finner något som kommer att göra dig glad igen.

Kram Helen

Loppisliv sa...

Men lilla vännen, hade jag bott nära hade jag kommit över och gett dig en stor kram nu. Sörj du bara, det måste man få göra, gråt färdigt och vila ut ordentligt först, låt tankarna klarna. För inte orkar man tänka på något nytt när man inte har lämnat det gamla bakom sig ännu. Det är en process, låt det ta sin tid och sen ska du se att du hittar både meningen och glädjen igen. Lyssna på fåglarna när de kvittrar, verkligen lyssna nu och fånga dagen. Det blir bra ska du se...Tänker på dig, kram Paula

Gúa sa...

Sörj Anette. Och gråt så mycket du bara kan. Du behöver det. Det är en stor sorg, jag kan bara tänka mig. Fötterna rycks undan en, fullständigt, känns det som.
Dörren väntar tills den dagen du är redo. Och jag är helt fullkomligt övertygad att, bakom den är precis just det som gör att hela denna pärsen faller på plats. Det finns magiska saker och väntar på dig. Det bara vet jag!

Största kramen till dig min vän. Jag lider med dig, tycker att detta är så himla ledsamt.

Fika nåt gott njut av fåglarnas kvitter....och känn hur underbart det är!

Puss på dig...

oumberligating sa...

Godmorgon! Det gör mig uppriktigt ledsen att läsa när du beskriver din "saknad" med att det känns som din ena arm är borta, förstår verkligen det, som du har slitit och arbetat, verkligen. Vet inte hur jag skall"trösta" dig, gå in på min blogg idag så får du några boktips som kanske kan roa dig och få dig att dra lite på smilbandet. Jag kanske har fel, men hoppas inte det! Det kommer säkerligen göra "ont" i en lång tid framöver och självklart är du välkommen till min smärtförening också, alla får vara med, viktiga saker det här se www.jernsaxen.blogspot.com
Skämt och sido att glatt önska dig en fin och trevlig helg kanske är att ta i, men jag säger ha det så bra som det bara går och var rädd om dig så om du har tid över "blogga" in till mig ett tag för en stund förströlese, just idag slipper du se saker och möbler, kan vara bra att variera sig lite!
Stor Kram ifrån Oumberlige Peter!

Anonym sa...

Eländes,eländes,elände,jag gråter med dig! Kram Gunsan/Skåne

Handplockat sa...

Men bästaste Anett låt nu bara allt trilla ned för kinderna och låt dej vara ledsen... jobbet är ju en del av vardagen och INGEN som INTE har, eller har haft EGET VET hur det hela - tiden finns i ens tankar... dygnet runt... har man köpt in rätt saker?... hur kommer det att gå?... ska jag skylta om?... man är ALDRIG ALDRIG ledig i huvudet!!! Att ställa om är inte så enkelt! och att bara släppa när man slitit !"häcken av sig i flera år"
Mentalt är man sällan ledig när man har eget....
Tillåt Er verkligen att vara "ledig" NU även om det är ofrivilligt valt....
Stora fredagskramen till dej och syrran... (ni kan väl komma och hälsa på i sommar och göra ett reportage hos "vit stils susanne" här i byn)

Vardagslycka sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Handplockat sa...

glömde säga att jag verkligen tänkt på Er i dagarna två och det har verkligen fått mej att fundera på framtiden! vi öppnar nått nytt idagarna och det är klart man blir orolig!!!!
kram igen

Vardagslycka sa...

Oj, vad gjorde jag nu? Skrev nyss en lång roman till dig och så försvann den bara. Men du ska veta att jag har tänkt på dig massor under de här dagarna! Jag förstår att du är ledsen och det är bra att du kan gråta för det måste ut! Jag har själv gått igenom ett liknande sorgearbete när jag var tvungen att sluta som frisör, jag fick svåra allergier och var tvungen att sälja salongen mot min vilja. Oj, vad jag grät då och jag tyckte hela min identitet försvann.
Men mitt råd är ändå att försöka tänka postivt och du är jättestark som skriver om det här.
Njut av dagen idag och hoppas solen skiner på dig i Kalix.
Varma styrkekramar från Carina

lillstrumpan... sa...

Kanske fika på trappan tillsammans med syster idag?! För visst hade ni väl butiken tillsammans?
För en tid sedan läste jag något klokt, man kan sammanfatta det så här: När det stormar är det bäst att kasta ankar och på så sätt rida ut stormen. Vi har så lätt att springa vidare, rusa fram och tro att vi måste fatta en massa beslut mitt i stormen. Men det bästa är att ankra, försöka vila i det och vänta på att in lugnet igen.
Tänker på er!

Inspiration i vitt sa...

Men gumman, om du bodde närmre skulle jag sitta bredvid dig på din trapp och försöka stötta så mycket jag kunde. Tänker på dig. Kramar i massor/Ingela.

Majas mammelucker sa...

God morgon Vännen!
Jag tänker på dig och din syster
som sagt sörj och ta det lungt ta en dag i taget du behöver absolut inte skynda på gråt och var arg låt ilskan och sorgen komma ut det blir bättre än om du stäger in allt.Ta en fredags fika på trappen och försök att njuta en liten stund om du kan.. som sagt du behöver inte fatta en massa beslut nu ta det sen.. när du är redo..
försök att ha en bra helg jag tänker på dig.Hälsa syrran.
Kramar Maria.

Lena Kristina sa...

Heeej!

Lider verkligen med dig och förstår att det måste kännas oerhört tomt.

Ta den tid du behöver för att gråta ut, man känner sig liksom ren efteråt. Allt är ju ett oskrivet blad för dig just nu och på ett sätt kan det vara bra det med. Men sorgligt är det.

Hoppas du kan sitta på trappen och fika idag, det är det goaste fikat tycker jag, det på trappen

Kram Lena

~ ♥ LISBETH ♥~ sa...

Uff snille deg. Det gjør ingenting at du banner. Få det ut og gjør det med kraft!!!!!
Ta vare på deg selv og ta tiden til hjelp. Du har fått deg en smell og det tar tid å bygge seg opp igjen. Men ett sted der ute skinner solen skal du se.

Min mormor sa alltid : DET GÅR OVER DETTE OGSÅ !

Den setningen sier jeg masse til meg selv , vel, synes ikke den hjalp da jeg skulle føde, hi hi. Men ellers er det mye trøst i den setningen.

Klem

livet på utanäs sa...

Ja, du Anette ... jag känner verkligen med er och samtidigt fattar jag ingenting ??? hur är det möjligt ???
Det första jag tänkte på när jag vaknade kl: 5.30 var My Home ... det måste kännas som en ridå som har gått ned tvärt ...jag förstår er besvikelse , allt var ju SÅ BRA !!!

MEN, jag är HELT säker på , av vad jag har sett av din fantastiska kreativitet och förmåga , att du efter en tid av eftertanke och samlande av kraft kommer fram springande och ridån går upp med en revanschsugen TAGGAD Anette !!!Och då kommer vi få se på moppo =)

Många försöker , men du har DET ...

Hoppas nu att du kan njuta av helgen , det ska ju bli varmt och skönt har de lovat ...gör något som du inte skulle ha kunnat göra om du jobbat =)

Kram kram från din bloggvän Sussi O

Anna sa...

Hej Anette!

Jag förstår hur det känns och jag lider verkligen med dig! Jättesorgligt!

Jag har upplevt andra saker i livet som har påverkat mig otroligt mycket och det har ibland känts som om man aldrig ska orka komma igen - men det gör man! Det tar bara tid och du måste få unna dig tid att sörja.

Så slå dig ner på trappan i lugn och ro, drick kaffe och lyssna på fågelsången - det är du väl värd!

Kramar!
:)Anna

Jenny sa...

Jag känner mig verkligen ledsen nu! Skickar fler styrkekramar till dig idag! KRAM

Jenny-jennyshemochharmoni.blogg.se

Guldkant På Livet sa...

Hej Anette, ja, jag förstår att detta måste vara ett hårt slag för er och en chock. Visst kan det låta uttjatat att säga, "inget ont som inte har ngt gott med sig.." men ofta är det så.

Sen är det ju så här, att du är en stor bloggkändis nu och har man blivit nominerad till Kalix ambassadör, för det blir man inte för intet, så då behöver man nog inte gå sysslolös länge, om man inte vill.

Njut av denna fredag, med din fika, ditt vackra hem och Nisse och du har ju din vackra blogg kvar! Livet tar en vändning!

Jag har just avlsutat 20 år på mitt jobb, känns kusligt också, nu börjar "jobb på timmar" livet, men allt ordnar sig, eller hur!?

Ha en vilsam helg min bloggvän!

Living White sa...

Å nei, sånt skjønner jeg du blir deppa av. Man har bygget opp noe man er glad i, så MÅ man forlate uten å egentlig ville det. Vemodig og trist. Snufs, ble nesten trist av bare å tenke på det her jeg sitter.

Du får bare bearbeide det som har skjedd å tenke som så, en gang i fremtiden vil det komme en ny butikk! Du får prøve se på dette som en slags erfaring og lærdom i livet, ta det med på reisen så kommer det deg til gode senere. Lover deg!

Klem

Marita sa...

Vad synd att ni måstat stänga butiken. Tids nog kommer du på nåt annat du vill göra. Ta den tid du behöver.
Hoppas du snart mår bättre.
~Marita~

hemtrevnad marie sa...

Å, jag vill ge dig största styrkekramen!!
Det är klart att du måste få sörja...det tar sin tid...
På trappen i fåglarnas kvitter är nog den allra bästa platsen för dig just nu!
Ta hand om er!
kraaam

Ardisia sa...

Hej Anette!
Det är bra att sörja & gråta, på något märkligt vis så blir man bättre av det :/
Du vet, det här kommer att utvecklas till något positivt till slut. Du är ju en dubbelsjua! Du kommer säkert att få någon idé eller blir erbjuden av någonting som du kommer att utveckla & som kommer att bli en succe. Jag ser det tjejen ;)
Tappa inte hoppet bara!!!! Ett stort kram från Ardisia

ÄnglarumsMia sa...

Åhhhh Anette, jag känner med dig och jag förstår din sorg. Det känns som ett stort svart vacum och man befinner sig på en liten, liten fläck som man balanserar på och tror att man ska falla vilken sekund som helst ner i ett tomt, oändligt mörker!!!!
Men, det kommer du inte att göra.
Tillåt dig att sörja, gråta och känna dig liten för en stund.
Du har tagit så mycket ansvar, varit stark och en drivkraft så väldigt länge nu. Det är ok att bara vara Anette en stund, vara ledsen och rensa ut.
Sitt där på trappen, ta en fika som jag vet att du älskar. Låtsas att jag sitter där bredvid dig i tystnaden också bara är vi tillsammans. Du förstår att den där lilla, lilla fläcken som du står och balanserar på just nu - den bygger du upp en bit i taget och på håll så kanske jag kan skicka dig en liten byggsten då och då via tanken!!!!!
En dag kommer du att sitta där på trappen, du kommer att höra fåglarnas kvitter och du kommer att njuta av det. Så blickar du tillbaka lite i backspegeln också upptäcker du att du står på en grund som växit och blivit mycket större, stadigare utan att du ens varit medveten om det.
Det är då som du börjar bli lite sugen på att glänta på den där dörren...... Och det kommer du att göra när du själv känner för det.
Men, visst kan det vara skönt att veta att den där dörren finns där för dig, väntandes på dig när du känner dig redo!!!!!!
Känns det lättare så skriv av dig lite hur du känner. Kan vara skönt att rensa bort en del av allt som trängs där inne i kroppen!
En stor, varm innerlig kram till dig min vän och jag skickar mycket ljus och kärlek till dig via cyberspace.
Mia

Anonym sa...

Hej igen!
För ett halvår sen ungefär, så blev jag varslad från butiken jag jobbat i i 15 år. Den var ju inte min, men det kändes ändå. Butiken lades ner. Veckan efter var det en ny butik där. Kändes så konstigt att aldrig se den igen. Det känns fortfarande konstigt att inte gå dit när "ledigheten" är över. (Har inget nytt jobb.) Det är väl som när ett förhållande tar slut. Man får sitt hjärta krossat för en stund och man kan inte glömma den gamla kärleken förrän man har funnit en ny. Jag är inte ledsen, känner att det är rätt skönt att vara "ledig" med tanke på hur man jobbat, slitit och framförallt stressat en lång tid. Känns som det är meningen att ta det lugnt en stund innan jag går vidare med nåt nytt som upptar min tid. Det här känns faktiskt rätt just NU. Visst känner jag att jag snart måste hitta nåt nytt för att få en inkomst, men jag vet på nåt sätt att det kommer lösa sig. Det gör det såklart för dig också.
Förstår att din situation måste kännas ännu mer i hjärtat med tanke på att det var din butik, och att din mamma hade den innan. Gråt ut, vila och var med familj och vänner. Sen kommer du nog på vad du vill göra i framtiden. Låt det ta tid.
Många kramar från mig.
(Ursäkta att jag är anonym idag, men det är väl inte ok att skriva att det är skönt att vara arbetslös antar jag. =))

Jolbi sa...

Jag tycker att du är så stark! Det som inte dödar det härdar, så är det faktiskt, du kommer gå stark ur det här & vara starkare än vad du var tidigare!

LILLA BLÅ - @nette sa...

Vad sorgligt det låter. Hoppas verkligen att du finner nya vägar att gå. Ha en fin helg.

Kramar @nette

Milla sa...

Hej - det är så ledsamt att läsa om det hänt och hur då mår, jag brukar sällan skriva här hos dig med läser din fina blogg ofta. Känns så fel att bara gå förbi och inte säga nåt, så jag vill sälla mig till alla andra och säga, sörj, gråt och låt det ta den tid det tar. Förlora jobbet är ett trauma, och ännu mer när det är ens egen verksamhet.
Ett litet tips, läs mer om "Mindfulness". Det finns en massa bra saker inom området som man kan använda för att ta till vara på dagen och få ett annat tänk, som är toppenbra vid stress och jobbiga saker (som ju är en form av stress).
Kram Milla

Anonym sa...

Skickar dig en mängd med styrkekramar!
Ge dig tid att sörja och njut av den underbara våren. Låt solstrålarna kittla din näsa, se fjärilarnas glada dans över blommande hägg och syren, lyssna på fåglarnas vackra sång.
Du är i mina tankar!

Annica

Shabby chic & lantligt sa...

Anette, Jag sänder dig många varma kramar och jag vet att efter mörker kommer solsken, samma har hänt mig en gång så jag känner igen din smärta. Klen tröst nu kanske men jag vet att det kommer att öppna nya vägar för dej tack vare din kreativa ådra,
Soliga varma hälsningar
Sanne

Ingis sa...

Hur skall man kunna trösta i din stora hjärtesorg......förstår om du känner dig halv. men du kommer igonom det och jag hoppas det finns något annat spännande som väntar....

Trevlig och skön helg önskar jag dig med många kramar Ingis.

Tulipa sa...

Hej Anette!
Lider med dig...
Kom som en chock att det var slut...
Det är klart att du ska gråta och sörja. Det hade jag också gjort i massor.
Men du är fortfarande Lantlifs Anette, fast att butiken är borta.
Du har fortfarande en identitet för oss här i bloggvärlden.

Du är så stark som kan skriva om det.
Jag har tänkt på dig väldigt mycket sen du skrev ditt förra inlägg.
Antar att det är mycket mycket högre hyror i en galleria.

Sitt i solen och njut idag och tänk lite på att vi är så många som önskar dig allt väl!
Och det kommer ljus i mörkret alltid.

Stor kram Mariette

S o F sa...

Låt sorgen över förlusten av din butik ta den tid den behöver.
Längre fram har Livet nya saker "på gång" för dig.

Varma hälsningar!

Sol sa...

God klem fra meg. Ta deg tid til å sørge.....,men ta deg også tid til å sitte på trappen å høre fuglesangen og nyte våren. Vi er mange som føler med deg.

Lillstuga sa...

Hej hej!!
Tänker på dig!
Kram Anna

Kallholmen sa...

Vi tänker på dig...när man är egen företagare själv förstår man hur halv man skulle känna sig. Sen att det går så fort och kan drabba vem som helst...
Stanna nu av och fin lugnet,
Sen är vi inte oroliga för dig i framtiden, du är så otroligt duktig och driven så det kommer nog att bli något bra.
Kram Carolina och Malin.

mormorelsie... sa...

Oj va du lär ha det jobbigt nu,tycker verkligen synd om dig,men miss trösta inte, det kommer att bli bättre fast man inte tror det när man är i det mörka tråkiga.
många kramar från mig!!
ninni

Kristiina sa...

Jag har egen butik också så jag kan nu tänka hur ledsen du är. Men jag kan inte förstå hur är det möjligt. Jag trodde att det skulle vara lättare med inredningsbutik.
MEn jag måste säga att jag älskar din blogg!

Elins vita sa...

Det är så himla tråkigt... Hade tänkt besöka din butik någon gång. Lycka till i framtiden iallafall!

Dagný sa...

Kære Anette,
Jeg bliver ked af det og vred på samme tid. Dette er så urætfærdigt. Denne finanskrise som blev skabt af grådige og dumme mænd, tillader jeg mig at sige, går ud over så manges livebrød.
Det má være hårdt at skulle forlade det man elsker.
Så du skal bare tillade dig at føle det du føler og græde alt du har behov for.

Men det gode ved finanskriser. De går over, og der er ingen der siger at man ikke kan starte forfra igen.
Jeg tror på at man skal beskæftige sig med det man elsker.
Selv er jeg uddannet fysioterapeut og arbejder som slik men jeg har en drøm om at åbne en slags interiørbutik med gammelt og nyt i den flotte stil vi elsker så højt, men det må vente til finanskrisen er over. Så i mellemtiden må man forberede sig og gribe chansen når tiden kommer.

Føler med dig,
kram helt fra Island
Dagný

me and alice sa...

Åh vännen! Även om jag inte har någon butik så förstår jag precis hur du känner!!!!
Alla mina kramar till dig! I dag ska jag åka och hämta lampan. Fick sms att den kommit!!!!♥♥♥
Susanne

Ippibacken sa...

Jag gråter nästan när jag tänker på hur ledsen du måste vara. Jag har tänkt på er mycket den här veckan. Visst kommer nya möjligheter att öppnas men jag förstår att du sörjer. Det måste du nog göra först för att kunna gå vidare. Försök att vårda dig själv och njuta i solen så kanske det känns lite bättre.
Tänker på dig, många kramar, Susanne

Anonym sa...

Så tråkigt Anette!

Känner så mycket med dej.

Förstår verkligen om du har det jobbigt. Självklart kan man likna det du känner vid sorgearbete. Ta den tid du själv behöver att känna det du gör. Att skynda på är bara att skjuta fram allt.

När du är redo, kommer du helt klart att stå där styrkt av erfarenheten och på inget sätt misslyckad som person.

Du är en sån kreativ person så det är jag alldeles säker på. Förr än du kanske själv anar det så har du själv öppnat både dörrar och fönster på vid gavel för nya utmaningar :o)

Önskar dej stort lycka till. Och vill att du ska ta med dej att du duger och är bra ändå trots det som hänt.

Fortsätter följa din blogg så klart.

Stor varm kram

Monika /Tant Theas lilla torp

Lilla Ugglebo sa...

ååå lilla vännen!

Jag kan föreställa mig hur konstigt det måste kännas att stanna hemma på morgonen i stället för att skynda iväg till jobbet.

Att du måste gråta färdigt är helt klart....men nu blir det inte värre...tänk på det!!
Nu blir allt bara bättre...dag för dag...en liten bit i taget.
Snart kommer du känna solens värme och då ska du se att livsglädjen kommer tillbaks.
Nu ska du passa på och njuta av sommaren..samla kraft och sen till hösten väntar nåt nytt spänannde på dig...det är jag övertygad om.

Nu kan du passa på o måla, rensa röja, påta i trädgården.....göra allt du inte hunnit förut.....

DET BLIR BÄTTRE!!! jag lovar....
Ha nu en skön helg, koppla bort och njut av tid med familjen.
Stooor kram Katarina

Anci sa...

Hej !
Åh, jag önskar att jag kunde göra något för dig. Det är en jobbig tid för dig, men jag vet att det kommer att bli bra. Kanske inte i dag eller i morgon, men snart :)

Jag skickar en styrkekram till dig och hoppas att du får en skön helg !

Viola sa...

Jag lider med dig..får tårar i ögonen när jag läser dina rader...upptäckte igår när jag ar på stan att två av mina favoritaffärer i city hade utförsäljning...båda gått i konkurs så sorgligt...det blåser en hård vind just nu för alla företagare så det är kanske tur att jag har kvar en halvtid som lärare...ha det så bra som du kan...varm kram från VIOLAN

pysseltanten sa...

Nää, fy va jag blir ledsen...=(((
Känner verkligen med dej, vännen!
Hoppas du kan njuta av din fredagsfika, o verkligen HÖRA fåglarna kvittra! Men gråt, kära du,o sörj. Det är viktigt för att kunna gå vidare!
Tänker på dej, en fredag som denna!!
Styrkekraaamizar Git

linnea-maria sa...

Åh vad tråkigt!!! Jag har följt din blogg sedan 2007 och alltid beundrat er fina skyltning och smak. Jag hoppas att du kan ta dig an något nytt projekt som lönar sig. Ha det så gott och lycka till i framtiden med vad du än tar dig för. /linnea-maria

Jeanettes hus sa...

Hej vännen,

Önskar att jag kunde komma på studs och låta dig gråta ut vid min axel.

Vilken sorg i ditt hjärta!!!

Gråt floder det hjälper.
Ta dig tiden att sörja.
Just nu är Du inte mogen för något annat än att sörja.....
Det är helt tillåtet.

Tänker på Dig.
Önskar dock att du kan njuta av en go fika och en puss från Nisse.

Ha det så gott det bara går
Kramisar Jeanette

linemor sa...

Det går nok bra, men du har helt rett.Man trenger tiden til hjelp.
Lykkeønskninger til deg fra Norge

Viveka i Bläckhornet sa...

Men allra raraste vännen...
...vad är det jag läser? missade ditt förra inlägg eftersom vi bodde i stan. Så tråkigt för er. Jag vet hur det känns att mista en arbetsplats man byggt upp och trivts med. Vi har ju haft flera företag och bla ett cafe´där jag stortrivdes. Men var tredje år gick arrendet ut på anbud och nån bjöd över. Vad jag sörjde. Vi hade jobbat upp det till ett poulärt cafe´med stort utbud,bra priser och kvalite´. Vi hade ju dessutom ett eget bageri som vi sålde alla bakverk och bröd ifrån. men det finns alltid de som dumpar priser och tycker att man kan ha sämre varaor istället. Men Annette, jag lovar...det blir nya möjligheter för dig. Svårt att tänka nu,men du är en sån go och framåt person så det dyker säkert upp nåt nytt. Och denna vidriga finans kris som drabbar de flesta.må den blåsa över snart. Mannen går ju en grävmaskinist utbildning och vi vet ju inte hur det ser ut med jobb efter den heller..suck.
Annette, du har många som tänker på dig och bryr sig om dig. Vi finns om du behöver ventilera. som jag skrev förut. Bloggen är personlig och den speglar vårt liv. Ju mer öppen vi är desto närmare knyter vi an till varandra.Det är ju det som är så fantastiskt, att vi fått den möjligheten att möta så många vanliga varma människor som bryr sig och stöttar.

Sänder dig varmaste kramarna och en bukett vita rosor i tanken :)

Din vän

Viveka

moni sa...

ville bare sende deg en stor klem!!

Lilla huset på prärien sa...

Hej Anette!

Jag förstår att det måste kännas väldigt tomt att inte ha butiken att gå till längre. Det känns tomt och ledsamt. Jag hoppas dock att du ska finna styrka i vännerna runt om dig och kanske här på bloggen att orka ta dig vidare. Det kommer att bli bra, jag lovar!

Kram Jenny

Helen sa...

Hoppas att livet känns lättare efter helgen, hoppas att fikan ute smakade bra!

Sea Angels sa...

With tears and sadness you will get there, I am so sorry.
Hugs Lynn

Hem T Gårn sa...

Jösses anette! ohh va jag känner med dig det är verkligen tuffa tider nu, har själv varit med om oväntade svängningar i livet och nånstans har jag nästan börjat känna att oftast är det en mening med allt,det är svårt att tänka på när man är mitt i men när man går vidare o tänker tillbaka så blir det som om andra saker faller på plats,jag tror att du om någon har massor med möjligheter att spinna vidare på din stora kunskap och entusiasm, stor kram till dig och din syster! maria

timelesshome annika sa...

Kram och tänk på allt bra du gjort! Visst endel av ensidentitet sitter i det man gör. du får fortsätta inspirera med din blogg.
Jag firar ett år som bloggare kom och ta chansen till en liten gåva.
Kram annika

Anonym sa...

Är så ledsen för din och dina näras skull nu när det händer sorgliga och jobbiga saker! Önskar så att jag, på samma sätt som du och din blogg givit mig så mycket med inspiration m m, kunde underlätta eller få allt tok att bara försvinna men istället finner jag inga tröstande ord... Hoppas och tror att ni när tiden är mogen hittar annat att arbeta och brinna för - det är ni värda! Många många kramar från Krista i Bollnäs

Eddan sa...

Förstår att det måste kännas som att en del av dig fattas. Ni har ju levt så nära företaget hela familjen i många många år så butiken måste väl i princip nästan har känts som en "familjemedlem".

Hoppas att ni trots allt kan komma ut på andra sidan och känna er hela. Jag hoppas också att du har möjlighet att ta dig tid att känna dig för hur framtiden ska se ut. Du och din syster har ju många talanger så det borde inte vara några problem för er att kunna fortsätta att leva och verka på den inslagna vägen - även om upplägget inte ser lika ut som tidigare.

Jag ser med spänning fram emot att få följa din blogg även i fortsättningen - det här fixar du!!

Önskar att ni får en trevlig helg med mycket familjemys och avkoppling.

Kram från Anette

Anonym sa...

Hej!
Jag tänker på dig av hela mitt hjärta.När jag är i köket och ser det fina bakbordet som jag köpte av Dig så blir jag påmind.
Lille godingen Nisse ger Dig säkert så mycket tröst han kan.Hoppas du också kan få styrka i naturen som nu är i sitt esse.Här i Småland blommar både hägg och syren,liljenkonvalj och mycket mer.
Varm kram från Margareta

Floralis sa...

Hej Anette!
Det är väldigt tråkigt att ni fick stänga igen butiken. Det var en av få butiker som faktiskt kunde inspirera här i våra trakter. Du är värd en stunds "semester" för tankar och goda stilla stunder vid kaffekoppen.
Jag har haft mina tankar på en egen butik men slagit bort dom idéerna. Jag tror man måste nischa sig rejält från alla webbshop och inredningsbutiker och hitta sitt eget sortiment för att kunna överleva.
Till det krävs en massa pengar och ett kundunderlag som tyvärr minskar just nu dag för dag som det ser ut...
Är du "arbetssökande" just nu eller hur ser det ut för dig?
Ha det gott!
Kram: Anneli

Systrarna vitt sa...

Jag lider med dig. Men tids nog kommer den glada och optimistiska Anette tillbaka med nya tag och ideèr, vänta bara. Kram Liselott.

Lavendel & Romantik sa...

Hej lilla du!!Jag känner med och för dig och din syster...Jag kommer ihåg när vi planerade i olika steg du var på steg två och jag på steg ett..Jag tror att nu får vi ta ett steg till sen kommer steg två igen!!! Du vet vad jag menar....Du kan, du vill, du ska!!!! Du har ett nytt mål....Ta det när du är redo, spotta i nävarna och kom igen!!!!Du / ni är ju ett namn som vi/folk vet om.....Jag hoppas att tårarna torkar, och att ett leende sprider sig igen.....Hoppas att ni kan sova och sänder dig en varm kram även till systra din/Majsan!!!!

Made in Persbo...Carina sa...

Hua vilken hemsk känsla det måste vara för dig! Det gamla ordspråket "en olycka kommer sällan ensam" stämmer ju också med tanke på det jobbiga nu när din mamma är sjuk också.

Jag har tyvärr inga goda råd att komma med för jag tror att om jag själv råkat ut för något liknande hade jag blivit som förlamad, men en sak är jag säker på och det är att när du sörjt och låtit detta sjunka in så att du känner dig redo att gå vidare då kommer du lyckas med vad du än väljer att göra. Det är driv i dig!

Tröstekramar, Carina

Nygammalt sa...

Hej Anette!
Jag förstår att det är jobbigt då en epok och ett livsverks som går i graven, i och med att det ursprungligen var er mors butik också. Som du skriver, när kunderna inte handlar så går det inte heller. Tycker personligen att media har förstorat upp den här ekonomiska krisen då det är många människor som egentligen inte drabbas såååå mycket. Man uppmanar folk till att inte handla och handlar man inte så försvinner arbeten också. Och så vill vi ju inte ha det. Jag hoppas på det bästa för er alla, och är helt övertygad över att något nytt och spännande väntar. Tex med dina reportage.

Hoppas att du mitt i allt elände kan finna styrka i våren och den analkande sommaren.

Många styrkekramar till er alla.

Crinoline sa...

Kjære Anette.Dette var fryktelig trist.Du må bare sørge og ta den tiden du trenger.Sitte på trappen, høre på fuglene og hvile deg. Jeg er sikker på at du etterhvert får en spennende jobb,du er jo så flink og kreativ.Dessverre har finanskrisen medført mange konkurser. Vi er mange som tenker på deg nå.

mi-rachel sa...

se framvoer! :)

Anonym sa...

Men hej Annette...
jag visste inte vad som hade hänt! Fy vad tråkigt...det är tryggt att se att Nisse finns och tröstar. Ta långa promenader om du orkar, jag lovar det hjälper.
Stor kram Cecilia

Karin Linnea sa...

Tack för att du bjudit på dig själv och inspirerat så mycket med din blogg och alla fina bilder och ideér.
Jag hoppas du orkar fortsätta med det när det värsta har lagt sig.
Sedan jag läste ditt förra inlägg igår, har jag tänkt så mycket på dig och din familj.
Det enda jag kan göra är att skicka dessa rader.
Sköt om varandra. ni är ju kvar, för tillfället lite rufsiga, men
ni har ju varandra.
Många Hälsningar, Eva-Lena.

Ingalill sa...

Vad klokt av dej att gråta ut all sorg och besvikelse!! Det är ju ett måste för att bli någorlunda hel INNAN man påbörjar något annat. Precis som när man går igenom en skilsmässa...Kom ihåg hur läkande naturen verkligen är! Se till att ta lååånga promenader i skogen med Nisse. Ta hand om dej och familjen. Kramar från Ingalill

Anonym sa...

Så ofattbart och oerhört tråkigt!
Beundransvärt att göra som du och gå ut öppet. Jag tänker på dig och din syster och hoppas innerligt att det ordnar sig till det bästa för er.

Ta hand om er!

Camilla på Fors i Kalix

Anonym sa...

Hej!
Jag tycker att det är tråkigt det som har hänt er.Du/ni som gav hela erat hjärta till er affär.
Jag var en av dom Kalixborna som inte handlat så mycket i eran affär,men jag tyckte om att gå och titta i den.Låt din sorg ta den tid det tar.låt tårarna komma. För tiden läker inte alla sår,men man måste lära sig leva med dom.
Ha nu en bra helg och en skön sommar.
En ledsen Kalixbo

jakt,skor,barn,inredning sa...

Gråt inte söndeer dig bara, samla dig och njut av det som är bra. Nilla

Viveka på Humlebacken sa...

Usch vad jobbigt. Men du ska se att efter ett tag kommer det att kännas som något positivt, och att du får en chans att börja på en ny kula..
Nu är det i alla fall dags för avslutning i vårteckensutmaningen. På måndag kör vi Grand Final och jag kommer att lägga ut allas adresser i ett inlägg och uppmana folk att gå runt och titta på finalen. Det vore jättekul om du ville göra ett avslutningsinlägg och visa hur långt våren har kommit hos dig!
Kram
Viveka på Humlebacken

Kamomilla sa...

*saknar ord men skickar en kram*
Kamomilla

Elisabeth sa...

Näää det smärtar mig oerhört att läsa dina ord - sköt om dig å det innerligaste!
Vi måste alla ta hand om varandra lite extra just nu!
En gigantisk KRAM!

Blomsterverkstad sa...

Nämen, aldrig trodde jag att du skulle drabbas... kan bara ana vilken jobbig tid du går genom just nu. Skickar dig ett kraftkram och massor med ork! Minna :)

Mokzan sa...

Hejhej ville bara säga att jag vet hur det känns, för några år sedan stängde jag min butik. Problemet är att man identifierar sig lite med sitt företag det blir en sådan stor del av sig själv och livet. Först känns det jobbigt, sedan kommer frihetskänslan, man får en massa tid helt plötsligt, jag tex började måla och baka igen mycket mer. Nu har jag jobbat i en "vanlig" butik som anställd i ett par år och det har varit bra för mig, men nu börjar företagar tankarna gro igen =) All lycka!

Ina sa...

Nää lilla gumman, önskar jag kunde göra något för dig!! Är så ledsen för din skull!! Förstår att det känns fruktansvärt tungt. Det verkar ju ha gått så snabbt det här så det tar nog ett tag att arbeta sig igenom detta. Tror du är lite i chock just nu. Precis som du skriver är du i sorg helt enkelt och det tar tid och måste får ta det. Då det stängs en dörr öppnas det ett fönster och jag tror nog ändå du har gläntat ganska länge på det. Du är ju superduktig på det här med inredning och din framtid ligger i det fast på ett annat sätt än i en butik. Du är vida känd och har en otroligt populär blogg och du är omtyckt, svårt att inte tycka om dig liksom:-)
Styrkekramar tjejen!!
Ina

livetpåfyran sa...

HejAnette!

jag förstår om du har sorg!!

Men jag tror att ur detta kommer något nytt att födas! Framtiden är oviss men inte omöjlig för en kvinna som du. Med dom kvalitéer du besitter så ska du inte oroa dig! Ta en kaffe och njut av allt du faktiskt har åstadkommit under alla år, jag tror på dig!!Se det inte bara som ett misslyckande.

Jag ska tänka på dig goa du, kram kram Pia

Lisas torp sa...

Men vad är det jag ser!!!!!! Så otroligt sorgesamt och tråkigt för er!
Jag kan nog inte sätta mej in i er situation - ett familjeföretag som det väl varit! Usch, så svårt och just otryggheten att inte vet hur allt blir.
Säkert, säkert kommer något annat i din väg. Du som är så oerhört kreativ och duktig och har en sån känlsa för tingen!
Tänker på dej och önskar dej allt gott!
Varma kramar
Lisa

Monica sa...

Hej !!!!!!
Tittar in efter ett tags frånvaro.....och vad ser jag.....En stor,stor sorg.......jag är så ledsen för er skull........vad himla sorgligt när det går så här....efter åratal av hårt arbete........men det är som du säger......folk handlar inte längre som förr....tufft,tufft och svårt ,svårt har det blivit överallt..........men du rider ut den här stormen.....när chocken lagt sig och sorgearbetet slutat,så kommer du igen......men ta det lugnt nu ett tag.........fika i lugn och ro........
Stor kram från mig.......Monica

lugnet sa...

Lider med dig, stackars dig... Hoppas det känns bättre snart. Det blir som en stor sorg när sådant händer och det enda är nog att vara lessen och sörja ett tag. Du kommer snart igen, med nya ideer!!
Kram//Ulrica

Önskedrömmar i hvitt sa...

Hej Anette!
Jag kan inte ens tänka mig hur det känns för dig. Hoppas att du tar dig tid att sörja och inte känner att du måste gå vidare innan du är redo. Du skall vet att vi är många som vet att framtiden ser ljus ut för någon med alla dina talanger, Många uppmuntrande kramar från Maria

Myownhome sa...

Vad tråkigt och jobbigt för dej! Jäkla finanskrisen, den förstör för så många. Hoppas att du ändå kan njuta lite av helgen och solen.

Kram //Johanna

2,9-Marie sa...

Jag tror jag förstår känslan du har! Fy, vad trist! Men, som sagt, när sorgen lagt sig brukar man se saker och ting ljusare och den gamla klyschan att "inget ont som inte har något gott med sig" brukar ju stämma, man brukar bara inte se det förrän det gått en tid.

Ha det så bra du kan! Marie

Annas Vita Hjärtan sa...

Jag skickar massor med kramar till dig!!!

Tänker på dig!

Anna

Blåbärs och smultronstället sa...

Vad tråkigt att få stänga igen sin butik. Jag lider med dig. Jag förstår att det känns tomt och man funderar på vad man ska hitta på.
Lycka till i framtiden!
Kram Susanne

annashusidingtuna sa...

hej Anette!
Det är så synd när hårda tider drabbar folk så hårt. Men jag hoppas och vill gärna tro att en bra framtid finns framför dig!Det måste det ju bara göra med tanke på hur duktig du är!
Kramar Anna

Vita små hjärtan sa...

Stackare! Men försök att se det så att du kan njuta av lite ledigt o våren!!! Kramar

Vita drömmar och choklad sa...

Usch vad jobbigt att lägga ner efter så lång tid. Du verkar vara en pigg och glad tjej och jag är helt övertygad om att du snart kommer att ha något annat att göra, ett jobb, där du dessutom har större fritid, mer ledig tid! Tills vidare, njut av sommaren!
Kram Camilla

Karin Lindström sa...

Hej Anette!

Jag har sett det och kommenterat en bland alla! Fy det är så tråkigt och jag som sålt min verksamhet vet hur det känns ( i alla fall saknaden). Jag tänker på dig och skickar många kramar!
Karin

Tidsmästarinnan sa...

Hej Anette!
nu har jag läst ikapp, usch vad tråkigt att höra om er fina butik och det måste nog få ta sin tid att sörja den.
Jag skickar en stor varm kram till dig!
Susanne

Helenas Hem -Om livet på landet sa...

Meeeen vad ledsen jag blir! Tycker så synd om dej. Förstår att du inte vill (kan) tänka på annat just nu och det tar nog ett tag att "sörja klart".
Vill bara säga att jag tänker på dej, stor KRAAAM!

Jag har läst din blogg länge och tycker om den. Sååå det är skönt att du inte tänker sluta blogga i alla fall. :-)

Kram
/Helena

Mitt Egnahem sa...

En hälsning från Värmländska Mitt Egnahem kommer här. Du ser att hela bloggvärlden är i chock över att inte My home finns där uppe i Norr längre. Företagande är verkligen svårt! Men du har din styrka och kreativitet kvar. LYCKA LYCKA till. Sörj färdigt! Har tänkt på dig o skriver om dig i mitt inlägg idag. På återseende! Ska bli spännande att höra mer fr dig. MEN vila dig NU!

MOLLY sa...

I know, men fuglene de kvitrer...det ligger noe å venter på deg der fremme, når du er klar...